Foodora är ett företag grundat 2014 i Tyskland som specialiserar sig på matleveranser via cykel, moped och bil. Företagets verksamhet sträcker sig i dag över 19 länder i Nordamerika, Europa och Asien. Foodora har tidigare även varit verksamma i Australien och Nederländerna, men har i dag avslutat sin verksamhet där. I november 2021 omfattade Foodoras svenska verksamhet 2 500 cykel- och mopedbud samt omkring 2 000 bilbud, och bedrev sin verksamhet i 28 städer. [1] [2]
2021 blev Foodora det första svenska gigföretaget att teckna kollektivavtal. I samband med detta avslöjade Gigwatch att hundratals bud på företaget inte omfattades av avtalet, då de var anställda via ett parallellt bolag. [3] I januari 2022 omfattas dessa bud fortfarande inte av kollektivavtalet, och gruppen har idag växt till över 2 000 bud. [4]
Under hösten 2022 avgjordes en tvist i Arbetsdomstolen mellan Foodora och Transportarbetareförbundet som gällde en anställd som flyttats till det av Foodora helägda underbolaget PaySalary. Rättsfallet kom att handla om i vilken utsträckning en arbetsköpare kan flytta arbetskraften till ett annat organisationsnummer och därför komma runt kollektivavtal och ansvar för arbetsmiljö. Transport menade att den anställde i praktiken fortsatt var anställd av Foodora, då de fortsatt ledde och fördelade arbetet, men förlorade i rätten. Arbetsdomstolen gick på linjen att PaySalary var ett bemanningsföretag som hyrde ut arbetskraft till moderbolaget.
Arbetsvillkor
Timlönen för buden rapporterades 2020 av Sydsvenskan som 70 kronor i timmen plus 20 kronor per avklarad leverans. [5] Enligt ett cykelbud som intervjuats i Stockholm Direkt hinner en person med ungefär tre leveranser i timmen. [6] Buden konkurrerar om uppdragen, och har inte tillåtelse att tacka nej till uppdragen de erbjuds utan att riskera jobbet. Då färre leveranser innebär lägre lön kan timlönen bli så låg som 100 kronor i timmen, att jämföra med kollektivavtalet för cykelbud där minimilönen är 130 kronor i timmen. [7]
Cykelbuden jobbar i schemalagda skift där ett pass är i genomsnitt fem timmar. Foodora hävdar att arbetet som bud ska betraktas som ett extrajobb, men enligt en tillfrågad arbetare är det många som har det som fulltidssysselsättning och enda inkomstkälla. Buden skriver på korttidskontrakt om en månad i taget för att arbeta hos företaget, kontrakt som inte förnyas om de presterar för dåligt [8.1 + 8.2]
En granskning gjord av Sydsvenskan 2020 visar hur bud pressas att höja tempot för att inte få sparken, genom veckovisa betyg på deras prestation i relation till kollegornas. De som inte tillhör de översta 50 procenten i prestation hotas med avsked. Artikeln beskriver också att buden får stora svårigheter med att planera sina liv eftersom Foodora ger dem scheman endast en vecka i förväg och kan förlänga eller förkorta arbetspassen utan förvarning. [9]
En central del av Foodoras affärsmodell är att företaget själva inte tillhandahåller några av de redskap och fordon som är nödvändiga för att utföra arbetet. I stället är det upp till buden själva att tillhandahålla exempelvis cyklar, och även att stå för alla former av underhåll. Enligt ett tidigare skyddsombud på Foodora kan det kosta upp till 2 000 kronor att serva en cykel, vilket alltså är en kostnad cykelbuden måste stå för helt på egen hand. [10]
Kontroverser
Foodora sade in i det längsta nej till att betala för säkerhetsutrustning såsom vinterdäck, men fick till slut lägga sig efter beslut från Arbetsmiljöverket. [11] Trots detta är säkerheten fortfarande bristfällig vid företaget: i september 2019 visade Breakit att Foodora hittills under året rapporterat in i genomsnitt en olycka varannan dag, där cykelbud bland annat skadat knän och slagit ut tänder i trafiken. [12]
Foodora har fått allvarlig kritik av både facket och Arbetsmiljöverket för bristande arbetsmiljö som stundtals resulterat i allvarliga skador för de som arbetar för företaget. [13] Utomlands har Foodora i flera fall även hamnat i konflikt med fackföreningar. I Australien 2018 hamnade företaget i en rättstvist med ett fackförbund som hävdade att Foodoras affärsmodell ledde till exploatering av arbetarna. Affärsmodellen har lett till att arbetarna gått miste om lön, försäkringar och rättigheter som kommer med en anställning. Exempelvis vägrade företaget ersätta ett cykelbud som skadat sig i en trafikolycka. När Foodora drog sig ut ur Australien så lämnade de många förare oavlönade med uppskattningsvis totalt 5,5 miljoner australiska dollar och med obetalda skatter på 3 miljoner australiska dollar. [14] [15]
Ägarförhållanden
Foodora ägs av moderbolaget Delivery Hero, som i Sverige även står bakom Onlinepizza och Hungrig.se. Delivery Hero ägs i sin tur av Rocket Internet, ett riskkapitalbolag ämnat för att finansiera start-ups. I november 2019 beslutade Delivery Hero att låta varumärkena Hungrig.se och Onlinepizza uppgå i Foodora. [16] Företaget går med stor förlust. [17]
Förutom dåliga arbetsvillkor för sina anställda så har Foodora även kritiserats för de höga avgifterna restaurangerna behöver betala för att använda sig av appen, som gör det svårt för dem att överleva. Foodora tar nämligen både leveransavgiften och sen ytterligare ett antal procent av priset på maten. Minst 30% av beloppet på varje beställning stoppar gigföretaget ner i sin egen ficka, och restaurangerna behöver betala extra för att få synas på Foodoras hemsida. Speciellt under coronapandemin har många restaurangägare vittnat om att de inte går plus alls på grund av de många hemleveranserna, eftersom Foodora tar en så stor del av vinsten. [18]
[Artikeln uppdaterad 14-11-2023]
