Nyheter (och debatt) från Sverige
Den svenska debatten om gigekonomin har fullkomligt exploderat de senaste veckorna. Det är svårt att ge rättvisa åt allt som skrivits sedan den förra nyhetsbevakningen släpptes – men här kommer ett litet axplock.
Timbro-gate
Timbros chefsekonom Fredrik Kopsch lajvade Foodorabud under par dagar, ett tilltag som genererat stor debatt. ETC:s Max V Karlsson gjorde ett bra reportage, och debatterade även mot Kopsch i Aktuellt och Studio Ett. Utöver det skrev Daria Bogdanska träffsäkert i GP om hur det är arbetets villkor, snarare än innehåll som är grundproblemet i gigekonomin. Även Stina Perssons text i Arena där hon visar på parallerna till RUT-debatten är läsvärd.
Dessutom har Timbro-experimentet provocerat fram en högernationalistisk kritik mot gigekonomin – en “kritik” som vilar på väldigt tveksamma grunder, där gigekonomin i första hand bli en ursäkt att argumentera för minskad invandring.
Per Sicking skriver i Flamman om hur Timbros diskurs om “hellre gigjobb än att tvingas leva på bidrag” har fått fotfäste i en tid av stigande arbetslöshet, nedskärningar i välfärden, och en allt hårdare och mer repressiv aktiveringspolitik riktat mot de som lever på försörjningsstöd.
Övrig debatt
I Arbetaren gör GigWatchs medlem Pontus en grundlig genomgång om gigekonomins roll i den svenska modellen, och hur det påverkar synen på reglering – vilket har aktualiserats i och med EU:s plattformsdirektiv. En intressant observation som lyfts i texten är hur gigföretagens främsta antagonist i Sverige kommit att bli Arbetsmiljöverket, snarare än facken eller socialdemokratin.
I samma veva som Timbros gimmick släpptes boken “En av dem” av Qaisar Mahmood. Vår medlem Jacob skrev en recension i Flamman, där han lyfter frånvaron av gigarbetarnas “kollektiva entreprenörskap” i Mahmoods skildring av arbetet på ett matbudsbolag.
I övrigt har GEE, ett bolag som ska “erbjuda finansiella tjänster till “alla som jobbar under mer flexibla arbetsformer”, som gigarbetare och frilansare har blivit uppköpta av investmentbolaget Antco. Det är ett tecken på hur den ekonomiska osäkerhet som finns för de som jobbar inom gigekonomin utgör ännu en möjlighet för tech-startups att tjäna pengar.
Internationellt nyhetssvep
Läckor från EU avslöjade det reviderade utkastet till det föreslagna plattformsdirektivet. I utkastet anges fem kriterier för att plattformsarbetare ska klassas som anställda, varav minst tre måste uppfyllas för att en omklassificering ska vara aktuell. Enligt kriterierna är det troligt att plattformar som Tiptapp och Taskrunner skulle kunna fortsätta anlita gigarbetare som egenanställda, medan Uber och Bolt antaglien skulle täckas in och tvingas anställa.
I Colombia pressas vänsterpresidenten Gustavo Petro att godkänna ett lagförslag som skulle förbjuda taxiplattformarmar som Uber och lokala Rappi. Lagförslaget har delat landets taxichaufförer i två läger – där vissa förespråkar ett förbud mot plattformarna, medans de som kör för gigföretagen vill se andra typer av regleringar. I slutet av februari organiserades en nationell masstrejk av taxichaufförer, med syfte att få igenom ett förbud. I en tweet kritiserade Petro taxifacket för att “ställa vissa arbetare mot andra arbetare, så att kaoset inte tillåter ett fredligt klimat för sociala reformer. Både de som jobbar på plattformar och taxichaufförerna är människor som är under överexploatering.”
I Storbritannien har plattformen Just Eat, som haft en anställningsmodell som liknar Foodora, gjort stora varsel och planerar att återgå till ett renodlat gigupplägg med egenanställda. Det visar på hur centrala falska egenanställningar är för att gigbolagen ska hålla sig flytande.
Ella