Den ekonomiska konjunkturen slår hårt mot plattformsföretag, precis som den slagit hårt mot tech sektorn i allmänhet, som i stor utsträckning är beroende av investeringar för sin löpande verksamhet. Få bolag är lönsamma, går som regel back på varje utförd tjänst, och har hållits flytande av riskkapital i deras jakt på monopolposition. Den stora tyska matleveransplattformen Gorillas rapporterade förluster på drygt fem euro per leverans, och i storleksordningen 25 till 52 miljoner euro per månad, vilket lett till åtstramande åtgärder och beslutet att helt lämna Italien och Belgien. De höga räntorna, och i förlängningen kostnaden av kapital, har kraftigt reducerat investerarnas intresse för spekulativa vinster, och kräver nu för första gången lönsamhet från plattformarna. Bolt meddelade på samma sätt i slutet av maj att deras kurirverksamhet, Bolt Food, av ”affärsmässiga skäl” helt lämnar den svenska marknaden från och med 25 juni.
Bolt Food, precis som deras konkurrenter Wolt, har dock mer än konjunkturen emot sig. Under juni förväntas domar inkomma i en tvist mellan bolaget och Arbetsmiljöverket, där plattformarnas ansvar för kurirernas arbetsmiljö prövas. Sedan 2018 har myndigheten på uppdrag av den förra socialdemokratiska regeringen bedrivit en ”tillsynsinsats med inriktning på nya sätt att organisera arbete”. Syftet är att genom rättsliga prövningar fastställa var gränsen för arbetsgivaransvaret går inom plattformsekonomin. Om rätten finner att plattformar av Bolt och Wolts typ utövar en kontroll över arbetskraften som är tillräckligt långtgående, kommer de anses vara skyldiga att ta ett arbetsgivaransvar. I förlängningen innebär det också att de klassificeras som arbetsköpare (och att buden klassificeras som arbetstagare), vilket underminerar plattformsmodellen i grunden.
Direktivet
Under ledning av det svenska ordförandeskapet i EU verkar förhandlingen av plattformsdirektivet ha rört sig framåt ytterligare, och närmar sig sin slutfas. The Gig Economy Project rapporterar att direktivets ratificerande nu hindras i huvudsak av två länder; Spanien och Frankrike — det tidigare förespråkare av den mest långtgående lagstiftningen möjlig, och det senare direktivets största motståndare. Ordförandeskapet arbetar nu på en femte text som bedömare anser trolig att ratificeras vid nästa möte den 12 juli.
Framgångarna för direktivet kan också förstås genom det gemensamma brev i Financial Times som författades av de verkställande direktörerna för Uber, Bolt, Delivery Hero (Foodora), Deliveroo och Wolt, som kraftigt kritiserade EUs ”ensidiga fokus på vem som är klassad som anställd och inte”.
Omvärlden
Tyskland: Ny form av darkstore / sugifiering av matleveransplattformarna
Tidigare ledare för Gorillas och Deliveroo har bildat det nya bolaget ”Tasty Urban”, som är ett försök att skapa en mer lönsam form av ”ghost restaurant”, eller darkstore. Affärsmodellen är att bolaget betalar för ingredienser, med mål som förbereds av externa partners (gigarbetare). Frysta rätter värms sedan upp av resturanger för att sedan köras ut av Wolt eller Uber Eats. Detta kan ses som ytterligare ett led i en sugifiering av matplattformarna, när de restauranger som tidigare knutits till de nyligen skapade marknaderna undermineras när plattformarna själva tar över producentansvaret.
Kalifornien: Strejkerna i filmindustrin fortsätter
Manusförfattare till film och TV har varit i strejk i över en månad för högre löner, lägre arbetsbelastning och regleringar av AI-teknologi inom deras bransch. Deras organiseras av WGA, Writers Guild of America, och motparten är AMPTP, Alliance of Motion Picture and Television Producers.
Nya Zeeland: Krav på möjligheter till kollektiva förhandlingar oberoende av anställningsstatus
En grupp av strippklubbsdansare driver frågan om lagstiftning som garanterar möjligheten att träffa kollektiva överenskommelser med arbetsköpare även som egenföretagare/egenanställd, vilket skulle få långtgående positiva konsekvenser för den stora massan gigarbetare i Nya Zeeland. För tillfället är arbetare i filmindustrin den enda yrkesgrupp som har denna möjlighet, via en lag som kommit att kallas ”The Hobbit Law” och som kom till stånd efter en konflikt under produktionen av Peter Jacksons film med samma namn.
Pontus & Ulla